Höstresa ned till Dolomiterna 4/9 – 20/9 2008.
Svänggänget ( Gunilla och Gillis på sin Guld Winge 1800, Hans och Anita på sin PanEuropean 1300, Bengt K. på sin PanEuropean 1300, Christer A. på sin Yamaha 1300 och Eivor och jag (Krister) på vår PanEuropean 1300) skall åka ned till Dolomiterna för att åka på fina vägar och uppleva en sagolik natur. Vi skall bo i Sillian, Österrike där vi hyrt två lägenheter. Sillian ligger strax intill gränsen till Italien och härifrån skall vi göra dagsutflykter under 12 dagar. Eivor har tillbringat mycket tid framför datorn och bokat färjor, boende och kollat resvägar och sevärdheter, samt beställt kartor.
Torsdag 4/9
Vädret, som varit fint på morgonen, har nu blivit mulet. Meteorologerna har lovat regnigt och blåsigt. Men resan börjar med att Eivor och jag hämtar upp Anita och Hans vid Heneporten i Skövde kl: 1535 för att därefter fortsätta till Shell i Falköping för att möta upp med Bengt K. och ChristerA. kl: 1600. Därefter fortsätter vi enl. traditionen mindre vägar över Floby, Annero, Nol och därefter ned till Göteborg där vi skall möta upp med Gunilla och Gillis, som varit hos sin son.
Vi möter dem vid färjeläget och Eivor, som har ordning på sina papper, fixar ombord oss direkt. Här möter vi samme besättningsman, vi träffat på förut på Kielbåten. Han har fortfarande inte gått charmkurs. Sur som ättika. Nu dyker det också upp två mc-åkare, som tränger sig fram och ställer till det när vi skall förankra mc:na. Ja, en del har ingen hyfs och ändå var det två herrar i vår ålder.
Efter att vi förankrat våra mc går vi till våra 4-bäddshytter för att byta om innan det är dags för lite käk. Vi upptäcker även denna gång att hytterna på färjorna inte är designade för mc-åkare med en massa utrustning. Trångt är ett understatment. Färjan skall avgå kl: 1900 och passar tiden. Nu kan vi handla lite av livets nödtorft innan vi drar oss tillbaka för lite provsmakning och en hel del ”tjöt” i en av hytterna innan vi skall sova.
Fredag 5/9
Väckning kl: 0700 och en del av oss går upp för att äta frukost. Gott med youghurt, grovt bröd, äggröra, bacon och kaffe, men lite dyrt. Gillis äter pannkakor tillsammans med sill. Konstig blandning tycker jag, men han är ju känd för att äta norsk gammelost med god aptit. Alla som smakat denna ”delikatess”, förstår vad jag menar… Vädret utanför fönstren ser ut att vara fint, och när vi åker av färjan kl: 0915 visar termometern 15 grader. Vi tankar första gången efter 2 timmar och c:a 25 mil strax utanför Hannover. Här förtär vi även lite frukt, vatten m.m. innan det bär iväg igen. Temperaturen stiger ju längre söderut vi kommer.
Efter ytterligare c:a 20 mil tankar vi igen och äter en lättare lunch. Nu är temperaturen uppe i 20 grader. Maten är god och alla är positiva. Efter ytterligare ett antal mil och en temperatur på ibland 27 grader svänger vi av A7 och snart glider vi in på gårdsplanen vid Gasthaus Holdermühle kl: 1600.
Här har vi bott tidigare och tycker att det är ett trivsamt ställe. Naturligtvis måste vi inmundiga en stor öl innan vi tar våra rum i besittning. Vi beställer mat till kl: 1800. Efter att vi duschat och bytt om blir det Wienersnitzel med tysk potatissallad och ytterligare en stor öl. Mycket gott. Efter maten skall Eivor äta Zwiebelkuchen (Lökkaka) och Federweis (Vin som inte jäst färdigt). Som gjort för att bli lite yr i mössan. När alla är belåtna sätter vi oss i ett samlingsrum för lite tjöt, innan det är dags för sängen.
Lördag 6/9
Mitt i natten vaknar jag av att det haglar och regnar kraftigt, men kl: 0700 har det slutat. Eivor har gått ut på en promenad tillsammans med Gunilla och Gillis före frukost. Vädret är molnigt, men solen kikar fram vid horisonten så sista biten ned till Sillian i Österrike kommer nog att bli njutbar. Frukosten kl: 0800 består av kaffe, färskt bröd, olika pålägg samt juice. Mätta och belåtna bestämmer vi avfärden till kl: 0900. Vädret fortfarande lite molnigt, men varmt och skönt. Christer A. har problem med en av de många katter som finns på gården. Den vill tydligen åka med till Österrike i någon av packväskorna. Vid Füssen blir det långa köer. Tydligen skall en mängd tyskar tillbringa sin lördag genom att tanka och åka en sväng i Österrike. Köer, köer och mera köer. Vi åker in i Reutte för att tanka och äta lite frukt, nu är det riktigt varmt. Mer kö över Fernpass, sen motorväg till Telfs där vi äter bland många andra.
Därefter motorvägen till Innsbruck, vidare mot Brennerpasset och betalstationen på Österrikes sida.
Vi fortsätter på motorvägen vid Brenner in i Italien och när vi åker av motorvägen mot Mühlbach visar det sig att några av oss inte tagit en biljett vid påfarten på motorvägen. Alla som åkt på betalvägar, vet vad som händer om man inte har någon påfartsbiljett!!! Just det!! Risken är stor att man får betala för den längsta vägsträckan på motorvägen. I detta fall 87€, alltså c:a 850 sv. Istället för 10€. Som tur var hade vi andra sparat biljetten och en vänlig kvinnlig spärrvakt godtog vår berättelse att syndarna faktiskt försökt få ut en biljett, men att detta misslyckats. För ett antal år sedan var Svänggänget nere i Schwarzwald och en deltagare, Susanne, lyckades slarva bort sin inträdespolett när vi var och lögade oss på ett Thermalbad. Hon kallades senare för Susanne ”Polletten”. Kanske skall vi kalla Gillis och Bengt med tilltalsnamn ”Biljetten”.
Framme vid Sillian hittar vi vårt boende och ringer till hyresvärden, som kommer med nycklar och visar oss runt i huset. Meningen är att 6 av oss, Gunilla och Gillis, Bengt och Christer samt Anita och Hans, skall bo i en lägenhet med tre sovrum, kök och två badrum medans Eivor och jag skall bo i en lägenhet för 2 en våning upp. Detta för att bl.a. Eivor skall kunna breda ut sina kartor och papper ostört. Hon lägger en bra stund varje dag för att planera följande dags åkande. Vi har även tillgång till en uteplats med gasolgrill.
Efter att vi installerat oss skyndade vi oss att åka till affären för att handla frukostmat m.m. som skall räcka till måndag. Söndagar är nämligen alla affärer stängda i Österrike. När vi handlat och duschat och bytt om går vi in till en restaurang inne i samhället. Rest. Ortner heter den. Mycket bra mat och när alla är mätta och belåtna går vi tillbaka till boendet för lite tjöt, innan vi drar oss tillbaka. Eivor kollar lite på morgondagens resmål, medan jag skriver lite på resedagboken.
Söndag 7/9
Idag äter vi en typisk Svänggängsfrukost, gröt på
grynblandning och russin medtagna från Sverige, ägg, grovt färskt bröd, pålägg
och kaffe, innan vi ger oss iväg. Vädret ser jättefint ut. Vi åker väg 111 till
Kötschach – Mauthen och vidare väg 110 till Plöckenpass (
Efter lunchen åker vi väg 48. Nu börjar det regna kraftigt, så vi åker närmaste vägen till väg 52 över Kreuzberg Pass och vidare till Sillian. Massor av fina kurvor förstördes av regnet, men förhoppningsvis är detta en engångsföreteelse. Vi tankar innan vi ställer in mc:na. En kopp kaffe smakar gott, innan vi duschar och förbereder maten. Anita och Hans skalar en stor bytta potatis, som vi skall göra mos av och äta tillsammans med Bockwurst och en sallad.
När vi ätit blir det en hemmakväll med öl vin och en hel del ”tjöt”.
Måndag 8/9
Idag vaknar vi som vanligt och börjar dagen med gröt, smörgås och kaffe. Kl: 0915 bär det iväg mot Grossglockner, eftersom vädret ser ut att bli fint. Vi börjar med lite fina alpvägar för att mjuka upp oss lite. När vi stannar för fika kl: 1100 gassar solen för fullt, men det hänger fortfarande lite molntussar runt bergstopparna. Vyerna är fantastiska, som nästan överallt i Österrike och norra Italien. Det och de fina vägarna med bra asfalt och underbara kurvor är ju skälet till att vi befinner oss här nere.
Vi fortsätter upp till betalstationen där vi betalar 18€ per
mc. Först åker vi upp till Frans Josefs Höhe (
Vår fortsatta resa till Zell am Zee går i stöpet, så vi åker ned till Heiligenblut där temperaturen stiger till 22 grader och strålande sol. Klart mer skönt. Här stannar vi och äter en bratwurst. När vi ätit färdigt, åker vi väg 110 över Gailbergsattel och vidare den kurviga vägen 111 mot Sillian. Vi stannar till i byn Maria Luggau och kollar på den vallfartskyrka, som finns där. En del kollar även på en träsnidande dam som snidade fina grejor.
Men, nu börjar det suga i tarmen, så vi åker mot Sillian för att handla inför middagen. Idag skall vi grilla en köttbit, fixa klyftpotatis och en sallad.
Gillis grillar, Hans fixar salladen och Bengt och Christer fixar klyftpotatisen. Gunilla, Anita och Eivor fixar det övriga. Jag är alltså tjänstledig idag. Maten smakar jättegott och till efterrätt blir det som vanligt Gillis grillade bananer med After Eight och glass. När allt är uppätet och undanplockat blir det kaffe, kex och en hel del tjöt. Den här tiden på dagen brukar Gillis, som cruisar längst bak i kön, avge sitt omdöme av gruppens körning under dagen. Det vill alltså se till att vara så långt fram, att han inte ser eventuella misstag.
Husvärden kommer på besök för handduksbyte och får provsmaka grillad banan. Det gillar han skarpt.
Tisdag 9/9
Väckning och frukost som vanligt. Frukosten är en riktig touringfrukost bestående av gröt, grovt bröd, ägg och kaffe. Som vanligt tar vi med oss en termos med kaffe och en macka för att förtära kl: 1100. En stor kostnad visar sig vara just inköpet av färskt bröd varje dag. Detta är Gunilla och Gillis uppgift att välja och köpa in rätt sorts bröd. Tyvärr så är Gillis också förtjust i kanterna på en limpa, så det blir en viss konkurrens mellan honom och mig om dessa. Jag föreslår att han skall köpa runda limpor, eftersom man då kan få ut 4 kantbitar.
Idag är vädret absolut toppen, så idag skall vi åka mot
Cortina, och de mycket omtalade Drei Zinnen på
Efter det att vi kommit ikapp de övriga, fortsätter vi på väg 48 bis och vidare väg 48 till Passo Tre Croci och Cortina, där vi tar väg 638 till Passo Di Giau. Därefter åker vi vidare mot väg 203 och Passo Di Falzarego. Vi tar vänster mot Passo di Valparola, där vi stannar och fotograferar. Nu är det Christers tur att tappa sin mc. När vi kommer till Sant Kassiari stannar vi och äter, några äter pasta och soppa för en del. Färden fortsätter via Val Badia och Furkelsattel till Sillian.
När vi kommer tillbaka till Sillian handlar vi inför den fiskgryta vi skall äta på kvällen. Det blir vildfångad lax tillsammans med potatis, purjolök, morötter samt diverse kryddor.Fiskgrytan går ned med rekordfart och efter det tar Anita fram sina skorpor, sherry och glass. Nu är alla så mätta att det bara blir en kortare stund av tjöt före sänggåendet.
Onsdag 10/9
Väckning som vanligt kl: 0700 och frukost lite tidigare, eftersom vi skall försöka komma iväg och tanka senast kl: 0900. Frukosten är god som vanligt och idag har Gunilla och Gillis lyckats handla Kurbitzbröd. Mycket gott.
Vädret idag är absolut toppen. 14 grader i skuggan och 22 grader i solen nu på morgonen. Vi åker väg 49 till Bruneck och vidare mot Val Badia där vi fortsätter till Wurzjoch och Villnöss. Färden går sedan till Klausen, Kastelruth och fika vid Sankt Mikael med en underbar utsikt, innan vi fortsätter väg 242 upp till Passo di Sella. Här fotograferar vi det underbara sceneriet.
Nu är det dags att äta lunch vid passo Di Falzarego, som vi
når efter att ha åkt väg 48 via Pordoijoch. Efter lunchen fortsätter vi väg 48
mot Cortina och Passo Tre Croci över Lago di Misurina. Vidare väg 51 där vi
stannar och kollar på en krigskyrkogård från 1:a världskriget. Här vilar 1259
soldater från skilda länder. Nu är det dags att återvända till Sillian för att
skaffa ingredienser till Gillis grillning, Hans sallad och Bengt och Christers klyftpotatis.
Det blir grillad kyckling, marinerad av mig och till efterrätt, gissa två
gånger, grillade bananer med glass á
Sedan kollar vi på ett program med tysk ”umpabumpa” med Hansi Hintersee som programledare. Christer Sjögren kunde ha platsat med sin melodifestivalslåt. Nej, nu är det dags att gå och lägga sig och drömma om något mindre frustrerande.
Torsdag 11/9
Idag fyller Gillis 61 år och han skall bjuda på en tårta, så vi måste vara tillbaka för att hämta tårtan senast kl: 1800. Vi äter frukost som vanligt, förutom att vi hurrar och sjunger för Gillis. Vädret är jättefint och vi åker in i Winkeltal men vi vänder där vägen går över till blöt grusväg, så vi skippar Sillianer Hütte. Vidare in i Willgratental. Husen är jättefinaoch en del är på hela 5 våningar. Lagården är på bottenvåningen. Ett sådant hus bodde vi i när vi var nere i Schwarzwald. Vägen tar slut längst inne i dalen, där vi är tvungna att vända. Men nu ser vi ju husen från andra sidan och dom är lika fina nu. Precis som kurvorna, men vi bryr ju oss inte särskilt mycket åt vilket håll det svänger. Huvudsaken för Svänggänget är ju ATT det svänger. Titta på hastighetsmätarna får vi göra när vi skall åka in i samhällen. Och vi är nog dom enda som håller fartgränsen i samhällena samt stannar helt vid stoppskyltar.
Sillianer Hoch Weg använder vi för att åka upp till Hoch
Stein. 5€ kostar det att komma förbi tjejen vid bommen, brant lutning och
När vi fått i oss maten fortsätter vi mot Lienz på väg 108 och svänger sedan in i Defereggental över Stallersattel. Detta är en väg som styrs med ljussignaler, eftersom den är för smal för möten. Här har vi tur och får grönt ljus och kan fortsätta ned till Antholzer Tal och väg SS49 mot Sillian, där vi tankar och handlar.
Maten består idag av pasta och köttfärssås. Anita och Hans kommer med förslag om att vi skall fira Gillis med champagne och Mozartchoklad. Senare bjuder Gillis på Schwarzwaldtårta och Amaretto till kaffet. Tur att ingen av oss är känslig för kalorier. Efter en stunds tjöt blir längtan efter sängen övermäktig och då har födelsedagsbarnet redan kranat in. Själv uppger han att han lägger sig för att läsa lite i den bok han har med sig från Sverige. ”Svensk maffia” av Lasse Wierup och Matti Larsson. En kartläggning av de kriminella gängen, bl. a. Hells Angels. Ingen rolig läsning, men något en del skulle behöva göra.
Fredag 12/9
Väckning och frukost en kvart tidigare idag, eftersom vi
skall åka en lite längre sträcka idag. Vädret här i Sillian ser fint ut, men
enl. väderlekstjänsten skall det bli sämre lördag – söndag. Vi ger oss iväg mot
Cortina på väg 51 och därefter väg 48 mot Passo di Falzarego och väg 641 till
Passo di Fedaia på
Härifrån åker vi väg 12 till Leifers där vi äter pizza på en kinesrestaurang. Trevligt ställe med trevlig personal och god pizza. Temperaturen har stigit till 30 grader, så det är inget fel på värmen trots att det är molnigt. Efter maten åker vi genom Bolzano och in i Tiersertal över Nigerpass. Vid Rosengarten Spitsen stannar vi och förbereder oss för regnet och Gillis tar på sig sina gummibyxor. Komfortsadeln är ju som ett badkar, där vattnet samlas.
Färden fortsätter sedan över Karerpass och väg 48 över Pordoijoch och Passo di Falzarego där en av deltagarna gör en snabbavsittning och rusning till en toalett. Vem detta är förtäljer inte historien. När vi anländer till Cortina får en av mc:na bensinbrist. Om jag säger att det inte är en Honda, så kan ni räkna ut själva vem det är. Och vi är fortfarande en bra bit hemifrån. Vi fortsätter väg 51 till Toblach och därefter till Sillian och nu har vi på kurviga alpvägar, såväl torra som blöta, tillryggalagt 37 mil. Då skall man ha i åtanke att man tidsmässigt kan likställa åkandet härnere, med åkandet i Norge.
Väl hemma åker vi och handlar innan vi duschar och tar en kopp kaffe med smörgås. Ingen av oss känner för middag efter pizzan tidigare och klockan är också lite för mycket. Efter fikan går vi in till centrum. Där är det nämligen en nostalgikonsert med coverband till Rolling Stones ära. Men, 15€ i inträde och rökigare än Lutzen, gör att vi går till en uteservering och tar en öl istället, innan vi går tillbaka och drar oss mot sängen kl: 2230.
Lördag 13/9
Väckning och frukost som vanligt, men vi tar det lite lugnt, eftersom vädret inte ser så lovande ur. Men kl: 0900 ger vi oss iväg och vädret ser rätt fint ut. Vi åker väg 49 mot Bruneck och vidare väg 621 till Sand in Taufers där en del av oss kollar på ett vattenfall. Men, har man sett vattenfall i Norge på våren, har man sett vattenfall så att det räcker.
När alla sett och ätit oss mätta fortsätter vi i Ahrntal på väg 621 till Kasern där vägen tar slut och det börjar regna. Här vänder vi och åker tillbaka, med kurvorna på andra hållet. När vi passerar Taufers observerar vi en mängd snidade figurer, så det blir en del foton tagna där. Vi stannar i Speikboden, där vi åker linbana upp till topprestaurangen. Här äter vi lunch. De av oss, som är lite mer noga med kalorierna, äter Weisswurst med bröd medans de andra äter Tiramisu eller Apfelstrüdel.
När vi mätta åker linbanan ned igen har regnet kommit ikapp oss och vi åker tillbaka till Sillian i regn. Efter tankning, handling och duschning slappar vi före kvällsmaten. Först äter vi ett halvt ägg med sardelltill snapsen vi köpte. Sill går ju inte att få tag på. Därefter äter vi rester på pasta och köttfärssås. Som efterrätt blir det ost och kex och efter det kaffe. Vi avslutar med en del tjöt.
Söndag 14/9
Väckning och frukost något senare eftersom vädret skall vara regnigt och kallt hela dagen. 7 grader. Eivor går till kyrkan i Sillian på gudstjänst vilket enl. henne är väl värt ett besök. Vi beslutar enhälligt att ställa in mc-åkandet. Vi äter smörgås och dricker kaffe, innan vi går en sväng på byn. Vi besöker en restaurang som har en Internet-pc där vi surfar lite, skriver ett inlägg i SMCTC:s Gästbok, kollar på väderprognosen, samt dricker kaffe.
Tillbaka på boendet kollar vi på F1 från Monza. Christer är en riktig expert på motorsport, visar det sig. Efter det att vi tagit en lite siesta på eftermiddagen, går vi tillbaka till samma restaurang och äter en mycket god måltid. När vi är belåtna går vi tillbaka till boendet för att kolla på MotoGP från USA. Rossi ”The Doctor” vann. Nu hoppas vi bara på bättre väder imorgon. God Natt !!!
Måndag 15/9
Väckning och frukost som vanligt. Vädret ser inte så bra ut, men vi enas om att chansa och åka till Porschemuseet som ligger i Gmünd, c:a 12 mil bort. Vi åker väg 100 i en temperatur av 7 grader, men det regnar inte, så det går ju an. I Spittal besöker vi turistinformationen för att kolla om museet är öppet. Väl framme i Gmünd, intar vi vår medtagna fika innan vi går in på museet. Det tas en hel del kort. Efter detta fortsätter vi till Seeboden, Millstatt och Dellach innan vi fortsätter en liten väg över Feistritz och fortsätter till Kreuzen där vi har tänkt oss att äta lunch. Tyvärr hade dom ”Ruhetag” så vi får fortsätta lite längre till Windische Höhe, där vi äter Wildragu med Knödel. Mycket gott och rikligt.
Vi passerar Hermagor och på vägen hem värmer vi upp oss genom att åka upp till Nassfeldtpass och ned igen. Bara för kurvornas skull, alltså. Därefter väg 111 hem till Sillian, där vi tankar, köper en ny vignette för Autobahn och handlar ingredienser till Gillis. Han skall steka pannkakoroch tillbehör blir sylt och glass. Det smakar gott också, men efter en sådan kaloribomb känner alla tvånget av en lite promenad.
Tillbaka tittar vi på K1 på Eurosport, innan vi går till sängs och alla hoppas att vädret skall bli bättre, så att vi inte behöver frakta mc:na på lastbil till Sverige. Det ligger ju snö på bergen runtom.
Tisdag 16/9
Väckning och frukost i vanlig tid. Solen visar sig, men det
är bara 7 grader ute. Idag skall vi försöka åka över Penser Joch eller
Timmelsjoch. Vi åker via väg 49 och väg 12 till Vipeteno där vi fikar. Vädret
är soligt, men kallt och blåsigt i Brenner och när vi kollar runt omkring oss
ser vi snön ligga på topparna och då väljer vi att köra över Penser Joch. På
toppen,
Nedfarten på andra sidan går via en kurvig och fin väg i Sarntal och vi fortsätter väg 508, innan vi genar en liten väg till Lengmoos, där vi skall kolla på jordpyramider. Eivor och jag har varit här vid ett tidigare Österrikebesök.
När vi kollat färdigt fortsätter vi till Barbian och Restaurang Saubacherhof där vi äter lunch. Utsikten är jättefin och maten jättebra. När vi fortsätter mätta och belåtna åker vi väg 242 över St. Ulrich och Wolkenstein och sedan väg 243 via Grödner joch här är det 5 grader och snötäckta toppar runt om. Val Badia via väg 244 är vårt nästa mål innan vi fortsätter till Zwischenwasser till restaurang Albergo Gader Gasthof, där vi tar en espresso och cappucino med tillbehör. Här är det mycket blommor på husen och vi handlar speck och snaps i affären.
Slutligen åker vi över Furkelsattel och väg 49 tillbaka till Sillian. Vi har avverkat c:a 30 mil under dagen och efter tankning åker Eivor och jag till affären. Vi skall handla en sockerkaka och fruktkompott, som vi skall ha till glassen som efterrätt efter den korv och potatissoppa vi skall äta ikväll. Kvällen avslutas med antingen vin eller whisky och boxning på Eurosport. Imorgon skall vi åka till Gasthaus Holdermühle, för ännu en övernattning under hemresan.
Onsdag 17/9
Väckning och frukost som vanligt, men utan gröt, eftersom gänget ätit mer än sin ranson. Ändå hade Eivor med sig två påsar. Eller rättare sagt Gillis, eftersom det var han som transporterade påsarna. Han åker ju på en ”Komfortcykel”.
Vi ger oss iväg kl: 0900 och vi behöver inte göra någon slutstädning. Den har vi redan betalat för att slippa, så vi åker mot Lienz på väg 108 genom Felbertaurn-tunneln. Här är det 1 grad varmt och snön ligger på granarna vid sidan av vägen, så det är lite halvlurigt väglag med bilar liggande vid sidan av vägen. Men vi håller tungan rätt i munnen och klarar oss. Vi åker sedan över Mittersill Pass Thurn och Kitzbühel där vi fortsätter väg 178 och vidare väg 173. Vi stannar före Kufstein för att tanka och fika innan vi åker in i Tyskland. Bensinen är ju betydligt billigare i Österrike.
I Tyskland åker vi E45 till Munchen och fortsätter sedan ringleden A9 mot Ingolstadt och Nurnberg. Vi stannar för lunch i Geisenhausen bland öststatare och hur mycket humle som helst och stolparna står på rad. Mycket säregen lukt från humlet.
Färden fortsätter mot Nurnberg och avfart
Torsdag 18/9
Väckning och frukost kl: 0800. Men nu går vi till dukat bord där en del av matsalen ligger i Bayern och den andra delen i Baden Würtemberg och det blir varken gröt eller ägg. Ute är det frost, men klarblå himmel. Det är lite kyligt när vi ger oss iväg kl: 0900 för att åka A7 till Hamburg. Vädret fortsätter att vara jättefint och temperaturen stiger till 15 grader. Efter 2 tankstopp kombinerade med fika och mat är vi framme vid Lois i Hamburg kl: 1500. Vi har haft tur hela resan, utan olyckor och stillestånd.
Några av oss går in för att kolla, men jag sitter kvar utanför med en kopp kaffe och skriver lite i dagboken. Jag har alla mc-grejor jag behöver och vi har ju varit här några gånger nu, så det räcker att sitta utanför och kolla på ”vägafolket”, som vi västgötar säger. När alla kollat färdigt, åker vi till det vandrarhem Eivor bokat rum till oss via Internet. Det är inte lätt att hitta, men efter lite felkörning kommer vi fram.
Efter att vi duschat och bytt om, går vi till tunnelbanan för att åka in till S:t Pauli och Reperbahn för att äta och dricka en pilsner. Mycket gott !!! Så småningom tar vi tunnelbanan tillbaka till vandrarhemmet. Sängen är skööööön…
Fredag 19/9
Väckning kl: 0700 och sedan går vi ned till frukostmatsalen tillsammans med en mängd ungdomar. Det heter ju Jugendherberge (Ungdomshärbärge) på tyska. Efter att vi lämnat ifrån oss våra sängkläder åker vi genom morgonrusningen, med hjälp av GPS:n, till Modelljärnvägsmuseet. Vi är lite tidiga, så vi sätter oss i trappan för att vänta på att museet skall öppna.
När vi väl kommer in och betalat 10€/skalle är alla imponerade och vi avsätter c:a 1 ½ timma inne på museet. Klart sevärt för alla som besöker Hamburg. Vi fikar innan vi går ut och blir avkrävda 3€/mc i p-avgift. Inget roligt. Men nu anlitar vi GPS:n igen för att ta oss ut på A7 mot Kiel.
När vi anländer till Kiel åker vi till Citti för att äta och
handla. Vi lägger ett par timmar på varuhuset innan vi åker ned till
färjeläget. Där står redan ett 20-tal svenska mc parkerade. Det visar sig att
det är deltagare i resa anordnad av SMC. De har varit nere i bl.a. Italien i 14
dagar och en av SMC:s två guider heter
Lördag 20/9
Väckning kl: 0700 genom en kvinnlig högtalarröst. En klar förbättring mot Gillis personsökares ilskna väckningssignal. Frukosten är god, men dyr. När vi åker av båten har polisen blåskontroll och en mc, dock ingen i vårt sällskap, får följa med för ytterligare koll. Inget roligt.
Gunilla och Gillis åker för att klaga på Gillis GoreTex-kläder på en firma i Göteborg och vi förstår varför han tagit på sig gummibyxorna vid molnigt väder. Vi övriga åker till Falköping, där vi säger Hej Då till Christer och Bengt och tackar för ett trevligt sällskap. Anita, Hans och Eivor och jag fortsätter till Skövde där vi skiljs. När vi åker ned i garaget har vi tillryggalagt 512 mil och betalat c:a 3100 sv. Kronor i bensin.
Summering:
Resan har varit lyckad och vi har egentligen haft bara en dag, vi inte kunnat åka mc. Så det finns inget att klaga på, men att åka c:a 30 mil/dag är ingen sinekur, även om det är Svänggängets livsblod. De vägar vi åkt i Dolomiterna, såväl i Österrike som i Italien, är kanske lite väl kurviga. Ja, alltså alltför tvära kurvor, som gör att det inte blir riktigt bra flyt i åkningen. Men det får man ju stå ut med eftersom asfalten är jättefin, vyerna otroliga, vinet och ölet jättegoda och maten är ju inte dålig den heller. Den ultimata mc-åkning med många, långa svepande kurvor och underbara naturscenerier, dock inte fullt så spektakulära som i Dolomiterna, finner man i Schwarzwald, Tyskland. Här har Eivor och jag varit och åkt mc två gånger tidigare, men det finns nog kurviga vägar för ytterligare ett besök. Kanske, kanske…..
